Jag såg faktiskt Christer Nerfont i Les Misérables i Karlstad redan 1995, då som Feuilly, men jag måste ju erkänna att jag inte har några jättestarka minnen av honom därifrån ...
Däremot såg jag Christer och Cecilie i en alldeles fantastisk konsert i Helsingborg 2006 som hette "Musical Highlights", och ända sedan jag då hörde Christer sjunga "Bring Him Home" ("Led hans väg") har jag velat se honom som Valjean! :)
Han gör en alldeles fantastisk prestation, detta är en av de svårare musikalrollerna enligt en amatör som mig - jag kan inte uttala mig om det rent sångtekniska, det vet jag alldeles för lite om, men karaktären är oerhört komplex och går igenom så otroligt mycket under musikalens gång, att det är en verklig bedrift att kunna göra karaktären trovärdig rakt igenom. Och Christer Nerfont lyckas!
Jag har sett och hört många föreställningar/inspelningar från världens alla hörn, och jag har svårt att hitta Valjeans som imponerar igenom hela föreställningen - ibland kan de lyckas med vissa delar, eller vissa sånger, men väldigt sällan levererar de en riktig bra helhetstolkning av rollen.
Hittills har jag faktiskt bara tre, kanske fyra, riktigt genomgående bra Valjeans:
David Shannon, Geronimo Rausch, troligen Alfie Boe - och Christer Nerfont!
På premiären vet jag att jag reagerade lite negativt på den sång som i de engelska inspelningarna heter "Valjean's Soliloquy" - "Vad har jag gjort?"
För min del blev det ett överspel i den sången - det är förvisso en väldigt känslosam sång, och en vändpunkt för karaktären, men det blev, för mig, alldeles för mycket och känsloregistret gick ut över det musikaliska, vilket jag inte riktigt tyckte om...
Eftersom jag nu har sett ett antal föreställningar, med ojämna mellanrum, så har jag märkt att den sången har förändrats ganska mycket - och verkligen förändrats till det bättre. Det är fortfarande en oerhört känslomässig sång, men det hålls på helt rätt nivå och Nerfont levererar känslor i samklang med fantastisk sång på ett sätt som verkligen får en att haja till!
Jag är oerhört glad över att man har valt att göra vissa förändringar på det sättet - att ett upplägg eller en tolkning av en sång inte behöver vara huggen i sten, utan att den går att förändra eller modifiera.
Relationen mellan Valjean och Javert utgör lite utav en röd tråd i musikalen och samspelet mellan Christer Nerfonts Valjean och Philip Jalmelids Javert är verkligen fantastiskt att se! Det verkligen sprakar när de båda är på scenen och spelar mot varandra, och framför allt i konfrontationen mellan dem efter Fantines död (som på engelska heter just "Confrontation") blir man alldeles hänförd!
Bara storleksskillnaden dem emellan skapar en viss dynamik, som syns tydligt, men båda två spelar ut och spelar fram denna dynamik på ett alldeles föredömligt sätt!
Valjeans enorma fysiska styrka, kontra den trots allt betydligt större Javert, spelas inte fram så tydligt i den här uppsättningen. Den kommer fram i "Broraset", där som anledningen till att Javert funderar över om det är borgmästaren som faktiskt är den förrymde fången Valjean, men detta lyfts fram ännu mer och på fler ställen i Londonuppsättningen - dock fungerar som sagt dynamiken mellan Nerfont och Jalmelid så oerhört bra att man inte behöver lyfta fram det mer än vad man gör här!
"Led hans väg" är en fantastiskt fin sång som väldigt få artister kan göra riktigt bra - och Christer Nerfont gör utan tvekan en av de allra bästa tolkningar jag någonsin har hört! För mig är det endast David Shannon, Niklas Asknergård (f.d. Andersson) och Nerfont som faktiskt kan sätta den här sången klockrent - och det säger en hel del...
Jag får kalla kårar och tårarna kommer, även efter tionde gången jag ser detta ...
Christer Nerfont har en enormt häftig egenskap i det att han kan förändra sin röst, utan att tappa sin tonsäkerhet! Han gör det i Epilogen, där han sjunger en del av, och variant på, "Led hans väg", med den gamle, döende mannens röst. Det är verkligen fantastiskt att lyssna till, i och med att han fortfarande är helt tonsäker.
Jag har aldrig haft förmånen att se eller höra Nerfont göra "Jekyll & Hyde", men det är verkligen en dröm - denna förmåga att förändra rösten måste komma minst sagt väl till pass i en sådan föreställning!
Sammanfattningsvis - en strålande insats av Christer Nerfont som Valjean, och för mig personligen är han en av mina topp tre! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar